Köksträdgården
Vi är nu i mitten av augusti. Kyliga vindar viskar om att hösten är runt knuten. Klorofyllen i trädens blad börjar sakta dra sig tillbaka för att lagras till nästa års bladverk. Nu är tiden inne för stickade koftor och raggsockar, en rykande kopp té under en mysig filt till en god bok eller en serie. Bärplockning har inte hunnits med denna säsong än, men vi har lite kvar i frysen sedan förra året. För många väntas septemberjakten. Jag är inte där än, men om något år så hoppas jag att även jag kommer att få kliva ner i mina kängor och jaktställ, få ansluta mig till byns jaktlag, få uppleva naturen på ett helt annat sätt än vad jag gör idag. Men det är då, och nu njuter jag av den tid jag lever i idag. 
 
Skördetiden är här och jag har dragit upp litervis med morötter och potatis från kökslandet. Salladen ska vi inte ens tala om. Den bokstavligt talat svämmar över. Eftersom att köksträdgården är ny för i år så ville vi inte så alldeles för mycket med tanke på att vi inte riktigt visste hur mycket som skulle få plats osv. Nu känns det som att man har ett bättre humm om vad som kan odlas och hur mycket till nästa år. Sallad kommer enbart att bli en rad och inte tre som i år. Det jag inte tänkt på är ju att det faktiskt kommer upp ny sallad ganska snabbt där man har skördat. Jag ska sätta två olika potatis, en sommar och en höst. Jag visste inte vad jag satte i år och trodde jag skulle få potatis i sommar, men det var en sen sort så det är inte för ens nu jag har kunnat skörda potatis. Morötterna blir samma lika som i år. Jag har dessuom börjat äta rödlök (jag har alltid avskytt lök så gissa min förvåning när jag helt plötsligt fick värsta cravings efter rödlök och nu äter det med glädje). Gurka ska odlas inne i matsalsfönstret. Mer tomater. Inge broccoli (sjukt mycket kålmal/kållarver i år).
Tanken var från början att jordgubbar och potatis skulle få dela land. Hälften hälften, men vi insåg att jordgubbar är dyrt och gott så vi tänkte ha jordgubbar på hela den plätten som vi grävde upp i våras/somras och odla potatis i pallkragarna istället. Vi har dock haft ett litet "problem", nämligen att Cross går och betar från kökslandet, gärna jordgubbarna, det är hans favorit (kolla in vilken suris 👇🙊). Så vi tänkte vi skulle hägna in hela odlingen, men vi har haft lite svårt att komma på med vad och hur vi ska göra. 
För lite mer än en vecka sedan så började jag ta ner lite sly som skymde för utsikten från köksfönstret. Perfekt tänkte jag och började göra en liten egen variant av gärdsgård. Jag handsågade ner all sly, yxade bort alla grenar och sågade till längder till stolparna av den grövsta biten av träden, resterande fick bli själva stängslet, och så knöt jag fast varje "pinne" med hampasnöre.
För att vara första gången så är jag sjukt nöjd och stolt över resultatet. Det gav ett väldigt mysigt, hemtrevligt och lantligt intryck. Det saknas dock några slanor än, men i övrigt så är allt klart. En grind av samma material kommer att göras, men det får bli till nästa år, så än så länge får det stå ett kompostgaller där så inte Gluffs-Gluffs tar sig in. 

Jag hoppas ni får en fin dag :) 
Livet ni vet
Nu var det länge sedan jag uppdaterade här. Mycket har hänt och jag har helt enkelt inte haft varken tid, ork eller lust att blogga. Så kan det bli ibland. Livet ni vet. Sedan mitt senaste inlägg så har det hänt en del i trädgården. Pallkragarna svämmar nu över av ätbar grönska, jordgubbsplantorna har blivit flyttade från den skuggiga platsen där pallkragarna stod innan, till själva landet som vi grävde upp. Vi har varit ner till Gävle en vecka och hälsat på och för att fira midsommar där. Taket på hundgården har kommit upp, även om det är lite småfix kvar. Möblerna till grillstaden, samt grillstaden har fått sig ett redigt ansiktslyft och kommer nu inte att behöva målas om på några år framöver. Vi fick en massa ved av svärföräldrarna som vi klyvt upp och staplat (åååh vad jag längtar till första eldningen i vedspisen alltså!).
Vi har faktiskt hunnit med att andas och att leva lite oxå. Att stanna upp och bara vara. Vi har faktiskt inte enbart jobbat på gården. 
 
Sen har vi planerat. Funderat och tänkt i massor! Hur vi ska göra si och hur vi ska göra så. Framtidsplaner. Jag älskar det. Och att dessutom för göra det tillsammans med sin drömpartner!
Det ska bli garage, växthus och hönshus. Men allt får ta sin tid. Även om man vill ha allt nu så är det skönt att verkligen få tänka igenom och planera allt noga. Garaget kommer att påbörjas nästa år är det tänkt. Det kommer att underlätta så mycket på vintern att ställa bilarna under tak, vi kommer dessutom inte ha lika mycket yta att skotta snö från.
Hönshuset och växthuset är planerat att göras om ca 2 år. Än så länge får vi njuta av grannens tupp som galer över byn. Om två somrar har vi en egen tupp som galer i kör med grannens. Att kunna gå ut i hönshuset för att hämta in egna nyvärpta ägg. Vilket hönsliv hörrni!
Växthuset som kommer fyllas med diverse olika grönsaker och växter. Att kunna bli näst intill självförsörjande av grönsaker under sommaren. Att få se dom gro och växa från frö till planta. 
 
Livet! Det är allt bra underbart! 
 
Köksträdgården börjar ta form
Äntligen har all snö från den gågna vintern försvunnit från gården. Träden har fått sina ljusgröna blad som nu lyser upp i solens sken och nu kan utearbetet börja. Faktisk så började jag redan i förra helgen med att mäta upp vars trädgårdslandet ska vara. Det känns riktigt skönt att få börja med trädgården nu efter en lång och kall vinter.
Jag tog fyra pinnar och en rulle med snöre till hjälp när jag mätade upp trädgårdslandet. Man får liksom lite rakare kanter om man har ett snöre att följa vid uppgrävningen av gräsmattan. Jag visste redan på ett ungefär hur långt in på gräsmattan som jag ville ha själva trädgårdslandet. Det ska nämligen upp ett litet staket runt om hela köksträdgården då vi har en hund som gärna går och mummsar där när ingen ser (är det inte renar så är det Cross, haha!), så jag ville inte ha det för nära kanterna.
I helgen fick jag äntligen hjälp av Ida, då hon förra helgen låg däckad i soffan med förkylning. Så denna helg har vi kämpat på med grävning och målning av pallkragar i falu rödfärg (den tidlösa färgen). Jag älskar falu rödfärg, på hus, bodar, ladugårdar, dass, skjul, spaljéer, ja allt! Vårat hus är målat med röd slamfärg (tyvärr inte falu röd, utan det är en kopia och kommer att vid ommålning målas med orginalet), så jag ville att köksträdgården ska gå i samma stil.  
Då det blev en lite oväntad utgift i förra veckan (dyrare än vi trodde) så kommer vi att vänta med att köpa jord till trädgårdslandet och kommer enbart att fixa pallkragarna i år. Men vi kommer att gräva upp allt gräs och köra med en jordfräs så allt är klart tills nästa år, så behöver vi bara köpa jorden då :)
 
Efter att ha målat pallkragarna så ställde vi upp dom där de ska stå (pallkragen uppe till höger var dock fuktig fortfarande så jag fick vänta med att måla den). Jag ställde pallkragarna med 50 cm mellanrum.  
Sen klippte vi några remsor med markduk som vi häftade fast mellan pallkragarna (så att inge gräs/ogräs ska växa upp mellan dom då det är ganska tight och svåråtkomligt att rensa där) och så mätte vi ny markduk som vi la i botten på pallkragarna och häftaste fast på den översta pallkragen (så att inge ogräs ska kunna växa ut i springan mellan övre och undre pallkrage). Sen fyllde vi med lite större sten och sedan grus och sand för att det inte skulle gå åt så otroligt mycket jord. Vi tog stenar som byggde max en pallkrage på höjden. 
(Cross checkar så att vi gör ett bra jobb...eller något åt det hållet, hahaha!)
Sen klippte vi till ytteligare en markduk och la den över stenarna och gruset och häftade fast den i samma höjd som den första markduken. 
Vaddå obrydd hund! "Du får minsann klippa runt, för jag tänker INTE flytta på mig!" 😂 
 
När den sista markduken är på plats så är det bara att börja fylla på med jord. Djupet på jorden blir alltså ungefär en pallkrage djup. 
Sen är det bara att börja plantera. Det ska bli spännande att se om det börjar växa något :)
Jag älskar verkligen att bo i hus med Ida. Vi är ett jäkla bra team. Ingen stress, alltid hjälpsamma mot varandra och vi har riktigt ROLIGT ihop. Bästa teamkompisen, sambo och flickvän man kan ha 💕