Snövit
Efter helgens snöande så gick halva lediga dagen åt till att skotta gården. Inget mig emot. Man får frisk luft, dagsljus, motion och så kan hundarna strosa omkring på gården under tiden man skottar.
Precis när jag går utanför dörren så hör jag bjällror i närheten. Jag tittar upp mot backen och får se en hel flock med renar som kommer utspringandes på vägen och upp i skogen bakom huset. Det var länge sedan vi hade renar i byn nu så det var fint att se dom igen.
Jag skottade fram Idas bil och de resterande som inte skottades igår till ljudet av bjällrorna från skogen. Hur mysigt liksom?! Efter skottningen så gick jag in för att hämta kameran och gick upp i skogen bak i huset för att se om jag skulle få syn på några renar. Och visst stod dom vid vändplatsen och letade mat under snön. Jag smög mig så nära jag kunde och satte mig under en gran. Ljudet från bjällrorna gav en riktigt varm och mysig känsla i kroppen. Jag försökte smyga mig på lite närmre, men jag lyckades såklart skrämma iväg dom. Men de stannade inte långt därifrån så jag smög efter. Doften av ren slog emot mig och jösses vad jag älskar doften av djur. Ko, häst, får, ren, ja det går bara inte att inte tycka om det. 
Fick mig en bild på en liten vit ren iaf - möjligen fjolårets? Renarna gick vidare så jag vände om och gick hemåt igen. 
 
Förresten, ni har väl inte missat att jag har skaffat Printler? :) Några bilder har kommit upp i galleriet men jag vill såklart ladda upp flera men vet inte vilka än, så jag tänkte kolla om det finns något önskemål. Kika gärna in på min instagram (@blandfjallochskog) om det finns någon bild som ni är sugen på att köpa som print/tavla :) 
 
 
Första snön
Första snön som la sig, föll för ca två veckor sedan. Nu har alla höstfärger bytts ut mot ett vitt täcke. Det är alltid något speciellt med den första snön som faller. Jag känner hur jag fylls med värme och ro i kroppen. Man blir som ett barn på nytt. Naturen faller i dvala och en tystnad sänker sig över skogen där man går mellan de snötäckta träden. 
 
Farfar

Du var en klok man med ett stort hjärta till allt och alla. Jag har alltid sett dig som en lugn vetenskapsman och uppfinnare och du såg aldrig problemen i något, bara lösningarna. Du höll dig alltid sysselsatt med något och du utförde alltid dina projekt med noggrannhet.

Som liten, när ni fortfarande bodde i huset i Järvsta, så älskade jag att följa med in i verkstaden för att titta på alla skruvar, verktyg och maskiner som du hade. Eller bara gå igenom din tidningssamling av Illustrerad Vetenskap tillsammans med dig. Du lagade leksaker som var trasiga, du visade hur man täljde med kniv, du visade hur man satte mask på kroken när vi syskon och kusiner ville meta från bryggan i stugan på Limön. Du lärde oss hur man rodde med ekan och vi fick aldrig vara på bryggan utan flytväst. 

Igår somnade du in, hjärtat orkade inget mer. Nu känns avståndet längre än någonsin och jag vill bara vara nära dig och berätta hur mycket du betyder för mig och berätta hur stolt jag är över att vara just ditt barnbarn. Och jag vill tacka för den tiden som jag har fått med dig under min uppväxt. Jag vet att du sitter på en båt ute i havet och lägger nät. Kanske får du äta rökt sik till frukost imorgon, om inte måsarna har tagit de bästa bitarna.

Vila i frid farfar <3