Bland granar och dimma
Igår steg vi upp relativt tidigt för att vara vi. Vi skulle nämligen fara till Gråträsk för att leta efter en gran att ta hem för att klä. Man lär ju fara iväg i hyfsad tid om man ska hinna få något dagsljus. När vi lämnade Arvidsjaur så stod himlen i full brand och träden alldeles kala från snö. Jag såg att det skulle bli en vacker morgon och soluppgång. Det var plusgrader ute, men så fort vi lämnat samhället så började graderna sjunka sig ner till minus och träden blev vitare och vitare ju längre bort från samhället vi kom.
Precis vid "avfarten" mot Gråträsk så är det en liten sjö på vänter sida. Där låg det ett mjukt täcke av dimma lite ovanför sjön, det såg sådär trollskt och mystiskt ut. Ida frågade om hon skulle stanna så jag kunde springa ut och fota, men nej, det kändes alldeles för långt bort för att det skulle bli någon bra bild. Någon kilometer in på Gråträskvägen får vi se mer dimma ligga som slöjor mellan bergen och himlen lös upp i rosa och persikofärgade nyanser. 
Det var som sagt Ida som körde denna gång, vilket nog var ganska tur för annars hade vi väl aldrig kommit fram, hehe. Men hon stannade på ett ställe så att jag kunde få ta mig några bilder på dessa dimslöjor. De var inte lika långt borta som vid den där sjön. Det var så himla vackert! 
När vi väl kom fram till Gråträsk så blev det lite fika och småprat innan vi tog oss ut för att leta gran. Idas pappa hade sett en i somras som han tänkte vi skulle åka och kolla på, så han skjutsade oss i skopan på traktorn. Med tanke på att det låg snö på träden där så blir det så mycket svårare att hitta en gran som ser bra ut, så det var tur att han redan hade sett en. Det var väl kanske inget praktexemplar, men man vill ju samtidigt inte att det ska se ut som en köpt gran heller. Det blir mer charm över den om den inte är sådär perfekt.
Det var fortfarande ljust när vi var klar med granletandet så vi tog en liten promenad i byn för att fota lite (dessa bilder kommer att komma upp lite senare).  Det låg en ganska tjock och lång dimslöja över Gråträsksjön som sträckte sig upp mot skogen och mellan trädtopparna. Jag älskar verkligen den där byn. 
Usch vad jag längtar tills vi har hittat det perfekta huset/stugan. Gärna en bit in i skogen och helst utan grannar. 
Rebecca Adnell

Fantastiskt fina bilder!

Svar: Tack så hemskt mycket :D
Andrea

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress