Vittjåkk
Söndag morgon den 6 november packade vi väskorna med lite varm dryck och for till Vittjåkk för att gå till Vargtjärnskåtan. Vädret var inte alls lika fint som dagen innan när vi gick uppför Jan Svensamössan. Det blåste lite mer och snöade. Leden som vi gick på var lite halvt upptrampad, men det hade börjat driva över snö på vissa ställen, men det syntes fortfarande väldigt tydligt vars folk hade gått, fram till skyltarna. Från skyltarna till Vargtjärnskåtan var leden orörd. Men eftersom att leden är utmärkt med kryss så var den inte direkt svår att följa. Molnen började skingra sig lite och solen kunde tränga sig igenom lite halvt, vilket skapade ett riktigt vackert ljus mellan snöflingorna som fortfarande föll. 
 
Jenny frös en hel del men hon ville fortsätta, så vi traskade på. Vi hade ju hoppats att det skulle finnas ved i kåtan så att vi hade kunnat göra upp en eld och värma oss, men när vi kom dit så låg det bara någon pinne där inne. Så vi vände om helt enkelt. 
 
Åh vad jag hade önskat att vi hade med oss en massa ved så att man hade kunna sitta där inne till en sprakande och värmande eld och druckit varm choklad (jag och Ida är ju sådär mogen att vi inte dricker kaffe, hehe!) Jenny pinade på ganska bra och jag, Ida och hundarna hamnade lite på efterkälken. Det fastnade en hel del snö under Cross tassar som vi fick stanna och hjälpa han att få bort (skor/strumpor ska införskaffas till han). Sen stannade jag och fotade lite också. Vi kom ju på efter halva vägen mot bilen att Jenny skulle ha tagit bilnycklarna så att hon hade kunnat hoppa in i bilen och startat den. Det är lätt att vara efterklok. Men alla kom tillbaka till bilen utan skada, bara lite frusna. 
 
Jag har en dröm om att få skidra uppe på fjället med en pulka som är packad med en tältkåta + kamin, en massa renfällar och sovsäckar och mat för några dagar. Självklart är Ida och hundarna med. Förstå vilken känsla! Långt borta från människor, trafik, stress och alla måsten. Just nu har vi varken utrustning eller den kunskapen som krävs för något sånt. Men en dag ska vi ha den utrustningen och den kunskapen till att kunna uppleva den drömmen. 
 
Rebecca Adnell

Åh så vackert!

Svar: Tack så mycket :)
Andrea

Johan

Fina bilder.

Svar: Tack så mycket :)
Andrea

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress