När höst möter vintern
Nu märks det att vintern är på ingång. Det är kyligare ute, dagarna blir allt kortare och nu blandas dessutom regnet upp med mer och mer snö. Den lilla snö som kom i söndags var borta redan på måndag.
Ida har varit hemma från jobbet i några dagar pga sjukdom och jag har kännt mig lite halvt hängig jag med. Sen att vi inte har sett solen på två veckor (!) har knappast gjort saken bättre.
Men i tisdags kände jag mig pigg. Var ut med hundarna på en prommenad och fick då se hur Prästberget lyckats hålla hårt i den snö som kom i söndags och man såg verkligen gränsen mellan höst och vinter så himla tydligt. Så jag pinade på hemåt igen. Haffade kameran, bytte på fötterna från converse till kängor och gick upp på berget för att föreviga den vackra och magiska naturen. Den tunga dimma som blandade sig med snöbeklädda trädtoppar var riktigt maffigt att se. Att se hur vintern sakta men säkert äter upp hösten, tills den tillslut tar sitt sista andetag. Dessa få lövbeklädda träd kommer snart att bli besegrade av ett snötäcke och kommer inte att vakna till liv igen för ens om typ 5 månader. 
Canon eos 5D Mark III, Canon EF 70-200 f/4L USM
 
När jag gick där uppför berget, djupare in i dimman så fick jag nästan en känsla av att vara mellan livet och döden. Lite som i Harry Potter när han är "död" och befinner sig på vad som liknar Kings Cross Station. Det var helt vindstilla, och så tyst att man nästan kunde höra hur hjärtat slog i bröstet. Några korpar flög omkring och kraxade ibland, vilket inte gjorde det hela mindre mystiskt. Jag hade kunnat stanna hur länge som helst. 
 
Igår fick vi äntligen se solen för första gången på två veckor. Gissa om man blev lycklig?! Vilken energikick man fick av att få känna solens strålar i ansiktet igen. Efter att ha kommit hem från jobbet och jag käkat lunch så tog jag kameran och gick upp på berget igen, hundarna fick följa med denna gång. Men de bilderna kommer komma upp lite senare. 
 
(Och jag kan inte förstå varför det helt plötsligt har blivit "rutor" på höger sida av bilden efter att ha förminskat den. Det har aldrig blivit så på någon annan bild jag förminskat tidigare. Grymt irriterande! Men som en liten protest för att jag gillar bilden så mycket så lägger jag upp den ändå, trots rutor) 
Den andra snön
Ja, faktum är att detta är andra gången för säsongen som snön fallit. Den första gången hann jag inte med då den hade hunnit smälta innan jag ens hade klivit upp ur sängen. Men igår morse så låg det ett tunt tunt täcke med snö ute på gräsmattan. Solen har vi inte sett på jag vet inte hur länge, så den lilla mängden snö som kom igår var efterlängtad. Energin man har haft den senaste veckan har inte direkt varit hög, och den energi som funnits har jag gjort av med på jobbet, så resterande av tiden har spenderats i dvala skulle man kunna säga. 
Synen man fick imorse när vi tittade ut genom fönstret var underbar. Det hade kommit ännu lite mera snö under natten och det snöade fortfarande väldigt försiktigt ute. Vi klädde oss och tog en lite längre morgonpromenad med hundarna i nysnön. Luften som slog emot en när man öppnade dörren var frisk och klar och det doftade snö. Jag kände genast hur jag fylldes med ny energi igen. Efter frukosten packade jag kånken och tog med mig Piff för en liten fototur i snön. 
Canon eos 5D Mark III, Canon EF 50mm f/1.8 II
 
Tänk vad lite snö kan göra. Trots att det fortfarande är mulet ute så blev det så himla mycket ljusare av den lilla snö som lagt sig så fint. 
 
Ha de´!
Akkelis
Kom ju på här om dagen att jag inte visat bilderna från min och Idas första fjällvandring som vi gjorde i somras. Jag hade turen att få vara ledig under midsommar, så vi bestämde oss för att ta en tredagars fjällvandring, med två övernattningar. Vi kollade runt på lite enklare leder - eftersom det var vår första, och vi hittade Akkelis, i Arjeplog. 
Det var inte direkt svårt att hitta dit och leden var väldigt tydligt utmarkerad. De första två kilometrarna gick genom skog. Själva leden var hur fin som helst, men lutningen däremot. Herremingud så brant det var. K2 here we come liksom! Och med ca 15 kg på ryggen gjorde det inte lättare precis. En gång höll både jag och Ida på att falla rakt baklänges på vägen upp. Cross räddade henne då han tog ett skutt framåt precis då hon känner att hon är påväg bakåt. Jag fick tag på en gren precis i rätt stund som jag kände att jag höll på att tippa baklänges. Någon gång fick man rent krypa upp för att det var så brant. Gissa om man hade mjölksyra i benen! 
Canon eos 5D Mark III, Canon EF 16-35mm f/2.8L II USM
 
När vi kommit över trädgränsen så blev det brtydligt mera flackt. Vi stannade och rastade lite och lät kläderna och fötterna få torka och så åt vi lite mellanmål. Det var så himla skönt att få ta av sig kängorna och lufta fötterna. Här ligger Cross och njuter. 
Canon eos 5D Mark III, Canon EF 16-35mm f/2.8L II USM
 
Efter att ha fått vila upp oss och hundarna lite så fortsatte vi igen. Nu gick det betydligt mycket lättare och så hade man ju en fantastisk utsikt. 
Canon eos 5D Mark III, Canon EF 16-35mm f/2.8L II USM
Canon eos 5D Mark III, Canon EF 16-35mm f/2.8L II USM
 
Själva leden gick till en stuga, sen tog det stopp. Men vi hade ju inte tänkt övernatta i stugan, utan vi hade ju med oss tält som vi skulle slå upp. Så när vi kommit till stugan så gick vi bara rakt ut i ingenstans för att leta en bra tältplats. Vi fick gå e liten bit med det var så värt det. Vi hittade en mysigt ställe intill en liten fjällsjö. 
Canon eos 5D Mark III, Canon EF 50mm f/1.8 II
Canon eos 5D Mark III, Canon EF 16-35mm f/2.8L II USM
 
Det fanns dock inget rinnande vatten där och det var vi förberedd på, så vi hade tagit med oss flera liter vatten. Vi hade strålande solsken och kvällen var helt magiskt vacker, så vi tog en liten tur för att urforska naturen runt i kring. 
Canon eos 5D Mark III, Canon EF 50mm f/1.8 II
Canon eos 5D Mark III, Canon EF 16-35mm f/2.8L II USM
 
På morgonen dagen efter så vaknade man av att det var som en bastu inne i tältet. Solen stekte mot tältduken och det var vindstilla. Vi gick ner till fjällsjön för att tvätta av oss i det iskalla vattnet. 
Under dagen så började det blåsa väldigt mycket och det höll på hela dagen och kvällen. Vi satt mest ute och solade eller spelade kort. Vi var ganska möra och trötta båda två efter gårdagens "bergsklättrning". Men på kvällen så tog vi en liten tur för att utforsta den andra delen av fjället.
Ljuset var helt fantastiskt! 
Canon eos 5D Mark III, Canon EF 50mm f/1.8 II
Canon eos 5D Mark III, Canon EF 50mm f/1.8 II
 
Vi hade tre underbara dagar på fjället och vi ser verkligen fram emot nästa års äventyr till fjälls. Självklart blir det äventyr till vintern oxå, men det kommer inte bli så mycket tältning och vandring.  Vi skulle vilja vintertälta, men då behöver vi betydligt varmare sovsäckar och så har jag en stor dröm att få vintertälta i tältkåta med kamin i. 
 
Ha de´!