"Beställ ett par tights och du får benen på köpet"
Vad är det som händer med vädret? Jag har aldrig varit med om en vinter som har varit så schizofren. Ena dagen är det 20-30 minusgrader och så kan det dagen efter ligga runt nollan- eller ännu värre, plusgrader! Det blåser stormvindar ena dagen och så är det nästan vindstilla dagen efter. Idag är det 5 plus och takdropp. Hej global uppvärmning! 
 
 
Slutgnällt om vädret. Jag har faktiskt äntligen börjat komma igång lite smått med träning. Det har inte blivit överdrivet många pass men jag vill ta det lite lugnt i början så att man inte tröttnar så snabbt på det och kroppen måste börja vänja sig stegvis.
Jag har väl kommit till insikt att ska jag klara av att vandra så pass mycket som jag vill kunna göra under min livstid som jag har kvar så bör jag underhålla min kropp så att den håller. Mina knän är inte dom bästa och ska jag orka vandra x antal mil med x antal kilo på ryggen så bör jag stärka mina ben, rygg och magmuskler.
Jag har även kommit till insikt att jag aldrig kommer att få dessa muskulösa benmuskler genom att bara beställa hem ett par träningstights som modellen på hemsidan har- Beställ ett par tights och du får benen på köpet! Eller: Köp detta träningslinne och du får mega biceps och tvättbräda så fort du dragit det över huvudet. Helt fantastiskt!
Allt detta har jag försökt intala mig själv. Jo, jag ser nog liiiite större ut i dom här tightsen.  
 
 
Jag har gymmat till och från i flera år, men har alltid slutat efter en viss tid pga diverse olika anledningar:
 
- Inte haft råd
- Motivationen tog slut
- Vill inte träna offentligt (mycket pga random folk som ska snacka med en hela tiden när man är där för att träna!)
- Ingen träningskompis (tränade med Marie ett tag men våra tider synkade inte så bra och jag fick mitt andra utmattningssyndrom)
 
Ja, anledningarna har varit många och i början på varje ny period som jag har börjat gymma så har jag alltid tänkt Tänk om jag hade fortsatt gymma, då hade jag kanske haft såhär mycket muskler nu. Jag och Ida pratade lite om detta igår och hon sa något riktigt bra. Att jag skulle använda detta till en fördel ist för att älta. Vilket hon menar med att om jag skulle få en svacka och bara vill ge upp så ska jag tänka tillbaka på hur det har känts för varje ny period Tänk om... Vill jag verkligen känna så igen? Nej det vill jag inte. 
Jag har alltid varit underviktig och haft (har fortfarande) komplex över hur smal jag är. På lågstadiet blev jag retad pga min vikt och jag har alltid fått höra från både folk jag känner till helt okända människor hur smal jag är. Och de där ständiga fraserna Du som är så smal... Ät det där, det behöver du..., är jag så otroligt trött på att få höra och jag blir dessutom så sårad att jag inte ens orkar säga ifrån. 
 
Någon som inspirerar och motiverar mig till att börja ta tag i dessa saker är ju såklart Ida. Hon kämpar dagligen med sitt mat/sockerberoende och aldrig någonsin har jag varit med om en så stark och envis kämpe som hon. Vill hon något så gör hon det också! 
Jag har i så många år bara vela ha. Jag vill, jag vill, jag vill. Men har jag velat göra något åt saken? Nej, uppenbarligen inte. Jag har bara viljat.
 
Men man kan inte få någonting av att bara vilja ha, man måste även vilja göra.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress